Föreningen Svensk avdelning av International Law Association är en av ett femtiotal nationella avdelningar av den världsomspännande organisationen International Law Association. ILA grundades i Bryssel år 1873 och har sitt säte i London. För närvarande har hela organisationen cirka 3 700 medlemmar i lokalavdelningar över hela världen. Svenska ILA grundades år 1922 och har sitt säte i Stockholm.

ILA:s syfte och ändamål omfattar “att studera och utveckla internationell rätt – folkrätt och internationell privat- och processrätt, studier i komparativ rätt, att upprätta förslag till konfliktlösningar och enande åtgärder inom internationell rätt samt att befrämja internationell förståelse och goodwill.”

Verksamheten leds av Executive Council, där de nationella avdelningarna är representerade, med hjälp av huvudkontorets sekretariat i London. ILA:s ändamål uppfylls i första hand genom de internationella kommittéernas arbete och verksamheten fokuseras på de internationella konferenser som hålls vartannat år. ILA har rådgivande status inom ett antal av FN:s fackorgan, och utgör en internationell icke-statlig organisation (NGO).

Under mer än ett sekel har ILA spelat en aktiv roll vad gäller den internationella rättens utveckling och fortsätter att göra så. ILA:s internationella kommittéer ligger bakom gemensamma principer och standarder inom ämnen såsom växlar (1876, 1908, 1910), luftfart i fredstid (1920), internationell skiljemannarätt (1895, 1922, 1938, 1948, 1959), internationell insolvensrätt (1938, 1946, 1954), domstols behörighet över juridiska personer (2002), en permanent internationell brottmålsdomstol (1922, 1923), krigets inverkan på avtalsförpliktelser (1930), rättigheter till havsbotten, rättigheter rörande territorialvatten, respektive internationella vattenvägar och floder (1948, 1954, 1960, 1962), fredlig användning av kärnkraft (1960, 1962), monetär rätt (1954, 1960), skiljedomstolar för utländska investeringar (1962), samt internationella organisationers ansvar (2004).

Rapporter och resolutioner från ILA:s internationella kommittéer har antagits och använts av Förenta Nationerna och andra internationella lagstiftande organ vid framtagandet av många av de texter som utgör den internationella rätten av idag. ILA:s arbete har haft inverkan på den internationella rättsutvecklingen. Exempelvis statsimmunitet – den Europeiska respektive FN konventionen om statsimmunitet, samt Haag-konferensernas arbete med konventionen om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar.